Nordenskiöldsloppet

En utmaning, ett äventyr en kamp med natur, väder och vind … men framförallt en kamp med pannbenet. Vi var rekordmånga från klubben som detta år tog oss an utmaningen att skida ett för året ett nedkortat lopp på 20 mil, nedkortat då sista biten inte var farbar över vattendränkta isar.

Marcus, Erik, Fredrik Stefan, Jonas, Helena och jag själv tog oss till Jokkmokk

Att förbereda sig för en sådan här utmaning kräver viss träning, hur mycket är nog väldigt svårt att svara på, för detta liknar ju inget annat lopp, det då tiden man är på banan är så extrem. Mycket handlar om rätt klädsel, utrustning, energiintag under loppet och ”rätt” taktik för att hålla hela vägen.

Vi har ju denna vinter kunnat träna väldigt mycket på snö, så alla som åkte upp har tränat mycket bra. I Ågesta har det snurrats många varv vilket i sig är en bra mentalt förberedande träning.

Banan för Nordenskiöldsloppet liknar mycket Vasaloppsbanan men då 2,5 ggr längre, dvs den innehåller platta partier och startbacken i Vasaloppet och knixar, men har magiska vyer när man åker in mot Sareks fjällmassiv ….. nästan som Masmo massiven 😉

Jag bodde med Helena, Stefan, Fredrik i ett hus utanför Jokkmokk så vi hade bra förberedelser med att packa klädsäckar som skulle läggas ut längs skidspårets kontroller. Vi hann också göra ett kortare glidtest, vi såg väldigt proffsiga ut där raddade upp alla våra skidor ….ja det kanske tills Helena började med någon ”specialare” … hon var ju lite osäker ifall hon skulle åka med fäste eller inte. Hur som fråga henne gärna om den specialare hon utvärderade med en tysk som också gjorde glidtester. Kanske kan vara något för fler som vill åka med fäste …… kan vara en nyutveckling till att få kanonfäste om man vill undvika glid. Loppet kan jag däremot avslöja redan nu som hon körde på blanka skidor.

Klockan i vårt hus stod på 02:30 och det var en blandat summering av hur mycket var och en sov natten innan. Det var nervositet som låg som ett täcke inom gruppen men ändå en härlig förväntan att det snart var dags att ge sig i slag med detta mäktiga äventyr. Iom att vi bodde på olika ställen så kom vi inte fram samtidigt, dessutom vart vi försenade till start då en buss åkt i diket, detta medförde också att starten vart uppskjuten 30 min. Så vi la ut våra skidor långt bak i starten och Marcus och Erik tror jag stod lite längre fram.

Starten går 05:30 … det med startskott från en hagelbössa.

Vi är igång och spåren går ut över isarna och genast blir det fokus på det vi har tränat på så länge, Stefan och jag tänkte teamköra i starten och jaga oss framåt och Helena och Fredrik tänkte försöka köra ihop. Men det är inte lätt att hålla ihop i ett sådant stort startfält 500 + till start. Tittar bakom mig flera gånger men ser inte Stefan så jagar framåt och kan ansluta tätklungan efter 30 min. Efter får jag höra att gänget ändå körde ihop till en början i starten.

Hur var förhållandena? Iom att det snöade 5 cm natten innan så var det kärvt i den kalla snön och minus 5-6 grader med kraftiga vindbyar rakt i näbben. Så alla körde mer eller mindre i ett spår … så vart svårt att både köra om då det var supertrögt vid sidan av, dessutom var stavfästet dåligt och mjukt för många.

Milen flyter på samtidigt som solen stiger, det känns riktigt härligt att att vara mitt i ingenting. Längs banan finns det kontroller där man får energi av både gels och sportdryck och härligt stöttande serviceorganisation som alltid gör sitt yttersta för att man skall få det man önskar, och det är en återspegling vi kan göra för hela Jokkmokk som är otroligt genuint glada att vi är där. Man vill bli Norrlänning själv !!!!

Men som jag skrev tidigare så är detta ett lopp där allt måste stämma, min egen plan föll platt på att jag åkte i för hårda pjäxor så när det var någon mil kvar till sa mina fötter / hälar stopp …jag kunde i stå på skidorna längre pga av smärta. Så jag fick bryta längs bort efter 9 mil … trist men sant, ändå nöjd att det gick så bra dit i alla fall. Pjäxorna har jag åkt Vasaloppet i …men det är ju ett kort lopp i jämförelse …. man fåt testa lite bättre nästa gång.

Men då fick jag möjligheten att se vårat gäng också komma till vändpunkten. Jonas Marcus Stefan och Jonas komma alla ungefär samtidigt fram och vill nog säga att de såg pigga och trötta ut …. här tog de alla ett längre stopp och fyllde på med mycket energi och bytte kläder vantar osv…. Stefan sa dock att här kändes det inte helt 100 och började tvivla på ifall det skulle funka denna dag. Jag peppade honom att det går ned och upp under ett sådant här lopp … det går från att vara helt slut till att plötsligt känna sig stark igen.

Teamet drar iväg där jag blir själv igen …Jonas något före de andra. Sen kommer Helena och Fredrik in och de ser verkligen ….ja jag skall inte säga pigga men väldigt fokuserade ut och även de tar ett lite längre stopp för att ordna utrustningen … Helena funderar på att lägga på fästvalla …. men det blir inte så.

Även de ger sig iväg …. och jag med får skjuts av ”locals” tror jag men det visar sig att chauffören är från Huddinge … vad är oddsen för det, han bor halva tiden i Jokkmokk och andra i Huddinge. Att sitta i en brytbuss är inget skoj, men man får ladda om och följa sina klubbkompisar. Väl åter i Jokkmokk hinner jag äta en pizza ..knappt värd den men gott. Då ringer Stefan tyvärr höll det inte heller för honom axlar/händer var boven här så jag hämtar upp honom och jag skall inte säga att det känns bra att få en ”bryt” kompis men det gör ändå väntan på övriga lite roligare.

Att kika i resultatlistan gjorde vi hundra gånger för att se hur det gick för övriga skulle de klara eller inte … och ibland tycktes det vara som att det var extremt långt mellan kontrollerna och vi trodde att kanske fler skulle brutit. Även Stefan han äta en brytpizza…men han var mer värd den för han kom mer än halva vägen. Vi hann också tänka att nu drar de på sig pannlamporna och funderade på ifall de skulle klara kylan som visade 12, 13 minusgrader.

Men icke, kl 23:00 skulle Helena och Fredrik nu kanske gå i mål, de andra låg några timmar framför..

Erik i röd dräkt nedan kör i Jokkmokk dräkten …han har dubbla medborgarskap … men vi ser honom som en 100% Stockholmrullskidklubbåkare och gjorde ett mycket bra första lopp, man kan skymta att han här ligger i rygg på Marcus. En bra rygg kan man tänka då Marcus var snabbast i detta äventyr i klubben på 15 h. Imponerande Marcus!!!!

Fredrik och Helenas resa har man på hemresan fått ta del av, en lååång resa med kamp hela vägen att köra om och jaga klungor … båda utan fästvalla. Så jäkla kul att de gjorde det så bra och gick i mål på 17.37 min. Kl 23 + på kvällen i minus 13 grader … bryttankar fanns aldrig.

Jonas som har kört detta lopp förr, hade inför detta lopp haft fokus ”bara” skate så att växla om till bara stakning var fenomenalt bra jobbat även om han faktiskt tyckte det vart lite ovanligt för kroppen.

När alla våra åkare gått i mål så var hälften av alla åkare fortfarande ute på banan. Vi hann åka hem och sova och vakna äta frukost och packa ihop för att sedan åka ned till mål för att se sista åkare en dam ta sig i mål 10 tiden på morgonen Där har vi de stora stjärnorna för detta lopp.

Min helt egen analys av detta lopp är fortsatt att alla kan anta sig denna utmaning, det någon gång i livet. Då har man för hela sitt liv sen ett minne som är väldigt svårt att sudda ut … vad krävs har många frågat.

Här några viktiga punkter.

• Ett pannben av titan
• Fungerande utrustning, kontrollremmar / pjäxor måste funka i längden
• Rätt klädsel … extra påsar med sånt kan komma till pass längs vägen skall packas
• Tränat längre pass så man vet ovan punkter funkar.
• Njut längs banan av vyerna, riktigt häftigt bitvis
• Var beredd på dåliga spår och många bitvis väldigt många höjdmeter
• Måste man vara proffs för att klara……nej man måste gilla att åka skidor länge bara.
• Energi finns längs hela vägen …nyttja dem till max.
• Se det inte som en tävling se det som en upplevelse.

Sen på dagen efter kom den klassiska frågan …är det någon som vill köra igen ???

Det var några ja och några nej … nu har det gått några dagar till …nu tror jag alla säger självklart IGEN.

Tack Nordenskiöldsloppet och tack Jokkmokk … detta var fantastiskt och jobbigt !!!!!

Vid pennan …. Tommie … imponerad av klubbkompisarna.

Resultatlista: https://www.nordenskioldsloppet.se/liveresultat/