Det är hög tid för en uppdatering av vad som hänt hittills under Vasaloppets vintervecka 2019.
Först Tjejvasan med fina insatser med Elin som snabbaste dam från klubben, men bra resultat från samtliga!
Sedan söndagens Öppet Spår där jag själv gjorde min kanske bästa insats någonsin. Mitt drömscenario var nära att förverkligas på riktigt. Jag var bra med efter dubbelstakningen i första backen. En åkare som vallat med fäste var loss med ca 1 minut men strax efter Smågan var vi ikapp och jag låg med i täten. Yes! Gled bra med förbi Mångsbodarna och ned till Tennäng. Upp mot Risberg kunde jag ”vila” mig kvar i klungan tack vare kort och hög stakning kombinerat med bra släpp under skidorna. Precis efter Evertsbergskontrollen ropar plötsligt killen fram för mig. ”Asfalt!!!” De hade glömt vägövergången och plötsligt var man nära att äta asfalt. Vi klarade oss men skidorna fick sig en rejäl ”stenslip”.
Hängde sedan bra med ned till Vasslan där krampkänning i magen slog till samtidigt som några började åka lite fortare, i alla fall kändes det så. Tappade 40s upp till Oxberg, sedan höll jag det avståndet rätt så bra, men till slut drogs det ändå ut till 4 minuter fram till förste man i mål. Riktigt nöjd 5:a i mål och personbästa med 11 minuter, 4:35:10. Har väntat på seedningen och lite snopet sattes gränsen för led 1 till 4:35 så den missade jag med 10 sekunder.
Nöjd väntade jag sedan i den strålande solen och upp emot 10 plusgrader in Leif som efter sjukdom under veckan körde in på nytt personbästa, 6:25. Mycket starkt jobbat.
På måndagens Öppet Spår hade vi också en deltagare, Kristian, som även han gjorde en stark insats:
Men våra insatser bleknar en aning efter dagens insats av Helena. Denna insats kräver ett helt eget inlägg!!!
//Micke ”Buffen” Markst1