Direkt från Alliansloppet till Kyrkserien en omställning från det stora formatet till det lilla, hur klara våra stjärnor en sådan omställning?
Bra kan man kort och gått säga, vi är stolta över resultaten.
Men vill inleda med att det Samuel Forslund och hans medhjälpare i Uppsala Vasaloppsklubb har skapat iom Kyrkserien är väldigt stimulerande för oss som älskar att tävla på rullskidor. Att Uppsala kan stoltsera med fina rullskidvägar kan vi ju bara vara avundsjuka på, men att bjuda in och förse oss med ett ”lagom” racelopp utifrån allas förutsättningar i det enkla formatet är beundransvärt och skapar så stora startfält så här mitt i veckan. När man sen blir uppdaterad med resultatlistor och intervjuer och återblickar från loppen så känns det som detta är mycket roligare än de flesta andra lopp man deltagit i, Samuel tycks ha stenkoll på alla deltager vilket
är beundransvärt. Som pricken över i avslutas dessa trevliga tävlingar med ”gofika” och det är hembakat … vad säger man, vill också tacka Samuel för alla fina lovord vi fått för våra insattser i stort och smått.
Men hur gick det då, ett stort startfält kom till start även om både John och Romain hade lite bekymmer innan start så att det inte hann värma upp så mycket. Men iväg kom vi och det var en homogen grupp som stonkade på första kilometrarna. Jag och Graas försökte väl sätta fart men bet dåligt, men straxt innan vändning gick John upp i tät och liksom bara flöt iväg från oss övriga … själv låg jag då några platser ned och kunde bara förvånat konstatera att ingen gick med. Så jag gick upp och försökte täta men hur jag än körde bet det inte, utan jag hade bara klungan i hasorna själv, medan jag såg John dra ifrån mer och mer. Hojtade då på gruppen att rotera … klart vi skall jaga ikapp … fick igång bra drag i klungan för ett tag …men fan …Hulken försvann 😉 !!!!!
Som coach och lagledare kanske man tänka att här skulle vi likt ett cykelteam slå av och låta ”övriga” försöka jaga, jag kan ärligt säga att det fanns inga sådan tankar 😉
Kul var det att se Micke Markstedt köra i samma klunga som mig, och det var väl Magnus Graas, Micke och jag som gjorde mycket av dragjobbet. Väldigt skoj att se Micke så stark idag …en till ..till alla starka i klubben. Men John Hulken Wiklund var imponerande stark idag …stort att dra så tidigt och hålla hela vägen mot mål.
I andra klunga hade vi Romain, Yngve, Jens och Lill-Jonas, de hade en bra klunga att köra i och var inte långt bakom vår egen klunga och straxt därefter var Helena solo i damtäten.
Under resterande del av loppet hände faktiskt inte så mycket, det var statiskt och det hela fick ju avgöras på mållinjen. Hulken hade väl en skön defilering över mållinjen, minuten där efter vart det spurt i klungan i vår klunga på 6 där otroligt och chockandes jag lyckades vinna en klungspurt …det har faktiskt aldrig hänt tidigare…. både jobbigt och kul.
Därefter var det väldigt skoj att se Lill-Jonas ta sig fram i sin klunga och spurta ned gubbarna. Gubbar då menar jag i jämförelse med Lill-Jonas så klart. Straxt därefter var Romain, Jens och Yngve.
Synd kan vi också säga att Romain missade lite i vändingen …men det tar sig Romain snart hittar du på banorna 😉
Sen kom Helena in i mål och tog en ohotad seger i damklassen, vet i katten vem skall utmana henne ?!?!?
Vad säger man, det känns bra i Uppsala, Tack Samuel & Co i Uppsala Vasaloppsklubb !!!!!!
//Tommie alias Humlan