Öppet Spår 2013
Så var det dags igen och enligt SMHI så skulle det bli toppen väder på Måndagen. Alltid lite roligare att åka i fint väder. Träffade Tomas inne vid Centralen tidigt Söndag morgon och vi hoppade i bilen och drog iväg. Det var ju WM vecka så innan Gävle slog vi igång SVT play på telefonen och tittade på sprint stafetten. Med fint väder och underhållning så tog det inte lång tid till Mora.
Både Tomas och jag hade bestämt oss för att lämna inn skidorna för vallning. Tomas körde lyx varianten medans jag nöjde mig med fästvalla. Glidet har funerat väldigt bra under året efter Tommies tips.
Dom var väldigt osäkra på hur det skulle bli med vädret i vallaboden så dom ville vänta så länge som möjligt.
Under tiden gick vi bort till målgången och tittade på b.l.a Micke som kom in som 12’a i mål. En rikgtigt bra prestation. Solen värmde och det var riktigt trevligt att bara stå och mysa vid sidan om spåret. Vi kostaterade att det är vlidigt glest mellan åkarna när dom första går i mål.
Fredrik dök upp efter en stund så vi gick bort till tätlet för mat och kolla på lite grejer och evenuellt dras med i den almänna hystering av energidrycker, gels mm.
Hämtade skidorna vid fem. Det blev burkvalla utan något klister med Magnadal som sista lager. Magna har fungerat riktigt bra förut så det kändes bra.
03:00. Frukost och husvärden var upp och kokade gröt, ägg mm. Bra service även om sängarna kunde varit bättre. Vi bodde hos en farbror som åkt vasaloppet rätt många gånger och som bara stakade runt. Som han berättade att efter det Staffan Larsson stakat runt så blev det inge mer fästfalla. Inte dåligt för en gubbe i säkert 50+ åldern. Om det nu är det snabbaste sättet är ju en annan sak. Iväg till bussen.
Brrrr. -12 vid starten men välkomnades eftersom det betyder hårda fina spår. Kläderna ner i påsen och minuten innan start kommer jag på att all gel påsar ligger i fickan på jackan. Nåja det får väl gå ändå.
Lite mer kaos artat vid starten efter som det var mycket folk som ställde sig brevid spåren och skulle tränga sig in. Blev lite halv irriterad speciellt när dom kör på skidorna också.
Björnfästa första backen. Magnadalen satt som berget och kunde gå i stort rakt uppför hela vägen. Mycket mer trafik än förra åren tyckte jag. Det är alla företags starter som ställer till det. Det ligger folk som borde starta längre bak som skapar proppar. Fredrik hittade an bra väg och var säkert hundra meter framför en stund.
Passerade toppen och var lite orolig för glidet eftersom det fästet kändes så himla bra. Jämför med andra var det dock ingen fara nästan tvärt om. Det var lite halvtrögt i början på myrana men det blev gradvis lättare när man åkt om några hundra och det spred ut sig. Växlade med Fredrik en bit i början tills jag fick syn på Tomas. Blev en automatisk tempohöjning och Fredrik bestämde sig för att inte stressa med.
Det flöt på bra till Mångsbodarna. På vägen ner efter Mångsbodarna gick det stundtals riktigt fort eftersom det varit dagmeja dagen innan och frusit på igen. Som tur var var det fin snö igen på vägen upp mot Risberg så skidorna satt som berget igen.
Den vanliga svackan som brukar komma efter Risberg i dom små knixarna kom inte i år. Med det fina vändret kändes relativt lätt att trycka på framåt Evertsberg. Körde rätt mycket med frånskut där det var svagt uppför och kunde hålla hög jämn fart på så sätt.
Tomas släppte lite uppmot Everstberg samtidigt som han var tvungen att pinka så efter tre muggar blåbärssoppa bestämde jag mig för att inte vänta. La mig i vänster spår där det fortfarande var lite frasigt och körde på hårt med stakningen. Nere i skogen var mesta av fästet borta så det blev mest stakning där också. Körde ifatt en rygg precis innan Lunberg backarna som ja la mig bakom. Det gick riktigt långsamt men jag har ju alltif så svårt att åka i lagom fart uppför utan att pressa ut allt så jag höll mig bakom. Resultater blev att jag kände mig fräsh vid Oxberg och kunde dunka på hårt igen med stakningen.
Det blev lite tungt innan Hökberg eftersom fästet var borta och sista biten mot kontrollen är lite halvjobbig. Motivationen var lite halvlåg ut från kontrollen. Lite segt i armarna och inga ryggar i sikte. Efter stund dök det upp en rygg som jag pickade ifatt. Vi stakade tillsammans fram till Eldris tilsammans med ytterligare två som vi kom ifatt på vägen.
OK dags att bita ihop. Ut från Eldris blev vi tre stycken. Halvvägs till Mora blev det plötsligt flera grader kallare igen så vallan började fungera igen. Eftersom armarna var mer eller mindre förbrukade la jag in frånskutet igen och åkte lätt ifrån som andra två som jag haft sällskap med. Det kändes helt underbart på vägen in mot Mora då skidorna satt och kunde trycka på riktigt bra.
Så vad gick bra i år?
- Ingenpasta laddning veckan innan. Det verkar inte behövas för min del. Kände absolut ingen skillnad mot tidigare år då man petat i sig carbo loader mm. Dessutom slipper man bli fet.
- Hade inga gel påsar och igen bara blåbärsoppa funkar aldeles utmärkt.
- Saktare uppför och ligg på hårdare på rakorna. Samma recept som på cykel om man ska åka fort.
- All intervallträning plus söderskidan tävlingar ger en hög tröskelfart.
Frågan är hur kan man får bort sex minuter och komma under fem timma? Det känns inte lätt...
Yngve.